Verksamhetsplan

 Verksamhetsplan 2019-2020

Verksamhetsplan, antagen på årsmötet 2018-04-21

Arbetssätt

Med utgångspunkt i vision, uppdrag, ändamål och stadgar skapas fokus på ett långsiktigt och strategiskt arbetssätt.

Verksamhetsplanen kommer därför att huvudsakligen beröra frågor som handlar om inriktning och svarar på frågan VAD Länsnykterhetsförbundets verksamhet ska syfta till. Verksamhetsplanen fastställs på årsmötet och kompletteras senare, i samband med ett höstmöte, med en arbetsplan och en budget för kommande verksamhetsår.

Verksamhetsplanen revideras varje årsmöte för att på så sätt vara ett ”levande” och långsiktigt dokument. Revideringen ska ta sina utgångspunkter i en omvärldsanalys som beskriver långsiktiga och strategiska utvecklingsfrågor.

Den årliga arbetsplanen styr sedan prioriteringar i verksamheten och utgör underlag för kommande årsbudget och svarar mera på frågor om HUR. Den arbetsplanen som beslutas under Länsnykterhetsförbundets höstmöte, för att gälla kommande år, innebär en mera konkret beskrivning av arbetet.

Inriktning 2019 – 2020

Länsnykterhetsförbundets arbete ska ha tre fokus; Ett som består av att främja nykterhet, ett som handlar om att minska bruk och missbruk av alkohol och andra droger och ett som riktas till behovet att förbättra omhändertagande och vård av personer med beroende, medberoende och missbruk

Inriktningen för 2019 – 2020 präglas av:

• bedriva ett brett folkhälsoarbete där alkohol- och drogfrågor dominerar och där en viktig målgrupp är politiker inom kommuner och inom regionen
• i all opinionsbildning lyfta fram värdet av både ett minskat bruk av alkohol och missbruk av alkohol och andra droger liksom värdet av ett nyktert levnadsvaneval
• ta vara på medlemsorganisationernas styrkor och olikheter för att stärka organisationerna i ett gemensamt lärande och utvecklingsarbete, för att stärka medlemmarna samt för att nå fler och nya målgrupper
• utveckla former för att ekonomisera verksamheten via ett konsultativt arbetssätt gentemot andra aktörer, samt genom olika former av samhällsstöd och stöd hos stiftelser och fonder
• i samverkan med Brukarrådet för missbruksfrågor i Västra Götaland engagera oss i arbetet kring sociala frågor som vård och behandling, med syfte att stärka personer med beroende, medberoende och missbruk för att öka deras inflytande över sin vardag
• verka för att den idéburna sektorn i Västra Götaland stärks genom olika former av samverkan och genom nätverksarbete
• Länsnykterhetsförbundet ska vara ett starkt varumärke som lyfter den samlade nykterhetsrörelsen i länet

Omvärldsvärdering

En återkommande del av vår verksamhetsplan är att genomföra och sammanfatta en samhällsutveckling som har betydelse för vårt arbete. Här är några trender och utvecklingsområden inom vilka det är naturligt för Länsnykterhetsförbundet att vara aktiva.

Förändrade dryckesvanor

Det finns tendenser i samhället som påvisar att vi har förändrat våra alkoholdryckesvanor;

• De som dricker mycket dricker mera och höjer medelkonsumtionen
• Fler än tidigare avstår eller dricker lite, särskilt tydligt bland ungdomar
• Under en lång tid har vi förändrats från ett starkspritland med ”helgfylla” till ett öl- och vinland där alkoholen för många är en ”vardagsvara”. Detta betyder ett nytt skademönster
• Omkring 40 procent dricker regelbundet och närmare 20 procent brukar berusa sig
• Vardagsdrickandet har normaliserats samtidigt som berusningsdrickandet på helgerna fortsatt finns kvar i vissa grupper. Allt flera, både män och kvinnor, underskattar riskerna med berusning
• Männen minskar sin konsumtion och kvinnorna ökar sin. Män dricker fortfarande mest och oftast men äldre kvinnor ökar sin konsumtion mest
• Ingen annan grupp i samhället ökar just nu sin alkoholkonsumtion som ensam-stående äldre kvinnor. Socialstyrelsen är oroad av en ökning av dödsfall kopplad till överkonsumtion.
• Enligt CAN:s senaste drogvaneundersökning (2017) upplever många unga att de påverkas negativt till följd av föräldrars drickande. Var femte elev i årskurs 9, 21 procent, uppger att de upplevt att någon av föräldrarna någon gång druckit för mycket alkohol och 14 procent uppger att de haft flera negativa upplevelser till följd av föräldrarnas alkoholkonsumtion under uppväxten.

Dessa tendenser är viktiga att ta i beaktande i det arbete vi gör och för vilket fokus vi ska för kommande verksamheter.

Narkotikapolitisk debatt

Det pågår en narkotikapolitisk debatt i samhället gällande två frågor, legalisering av narkotika samt avkriminalisering av narkotika. Legaliseringsförespråkare önskar att tillåta innehav och försäljning av narkotika. Antingen fritt eller i kontrollerad form, motsvarande det system vi har för alkohol idag.

De som förespråkar avkriminalisering av narkotika vill ta bort kriminalisering av eget bruk.

Länsnykterhetsförbundet skall bevaka debatten kring dessa frågor och verka för att sprida saklig information som bygger på forskning i syfte att verka för att vi ska bevara Sveriges restriktiva narkotikapolitik.

ANDT-strategi

En ANDT-strategi för åren 2016 – 2020 är antagen av regeringen. Strategin innehåller bl.a. tuffare åtgärder inom tobaksområdet för att minska rökning, särskilt ibland unga. I strategin finns också med mål om att minska alkoholskador och mål att satsa på att minska tillgången av alkohol till unga. Ett tydligt mål finns med ifrån den tidigare strategin vilket är ett narkotikafritt samhälle.

Folkhälsomyndigheten har ansvaret att följa upp ANDT-strategin.

Utifrån den ANDT-strategin ska vi arbeta med att ta del av dess innehåll, fokus och utformning, för att vara en aktiv del i arbetet och samhällsdebatten.

Sedan årsskiftet har Länsstyrelsen och kommunerna fått ett ökat ansvar för det som brukar kallas ”spelberoendefrågan”. Länsstyrelsen övergripande och kommunerna mera på individnivå.

Överenskommelsen

Sedan 2006 har det funnits en inriktning i nationell politik för det civila samhället. Syftet har varit att uppmuntra till en större mångfald av utförare av tjänster inom det sociala området och integrationsområdet. Det kallar vi den sociala ekonomin. Helt enkelt att ta tillvara människors engagemang och förmåga.

25 november 2014 beslutade regionfullmäktige att arbeta fram en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin. Sedan den 5 december 2014 har Västra Götalandsregionen och ca 100 föreningar undertecknat överenskommelsen, däribland Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland och många av våra medlems-organisationer och samarbetsorganisationer.

Målet är att skapa förutsättningar för gemensamma satsningar som leder till ökad delaktig-het och minskat utanförskap samt ett hållbart samhälle. Sedan 2016 är vi representerade i den Beredning för överenskommelsen som tillsatts av och rapporterar till Regionfullmäktige.

Vi ska fortsätta att vara aktiva i arbetet kring överenskommelsen. Den ska underlätta samverkan för offentliga och sociala ekonomins aktörer så att vi gemensamt kan genomföra samhällsförändringar för en långsiktig hållbar region.

Samling för social hållbarhet

I en av Västra Götalandsregionen framtagen och av Regionfullmäktige antagen handlingsplan ”Samling för social hållbarhet – Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland” belyses att människors levnadsvanor påverkar folkhälsan. Levnadsvanor definieras som ”Mat- och motionsvanor, alkohol- och tobaksvanor, socialt deltagande med mera”.

I handlingsplanen lyfts det upp att arbetet med ökad jämlikhet i hälsa ”förutsätter ett framgångsrikt arbete och ett gemensamt åtagande tillsammans med andra samhällsaktörer”

Tillsammans med medlemsorganisationerna kommer vi att bevaka och följa utvecklingen kring ”Samling för social hållbarhet- Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.”

Kraftsamling fullföljda studier

Idag är det i princip nödvändigt att ha gymnasiekompetens för att leva ett självständigt liv. Men fortfarande lämnar var fjärde ung människa skoltiden utan denna behörighet.Västra Götalandsregionen har inom ramen för satsningen på social hållbarhet tillsammans med kommunerna bestämt att kraftsamla på detta område. Här finns ett tydligt uppdrag.

Vi vet att en utmaning är livsvillkor och levnadsvanor t ex ett engagemang i samhället och ett liv utan t ex alkohol och andra droger. Att många ungdomar lämnar skoltiden utan fullständig behörighet beror bl. a. att deras föräldrar har missbruksproblem eller att de själva har ett eget missbruk.

Forskning visar att barn och unga som växer upp i familjer med missbruk får svårare att klara skolan till följd av sin familjesituation. De riskerar också i större utsträckning i jämförelse med andra jämnåriga att utveckla eget missbruk och psykisk ohälsa, hamna i kriminalitet samt dö i förtid.

Ungdomars framtid avgörs inte bara i skolan och i hemmet. Ett aktivt föreningsliv, goda kamrater och positiva upplevelser har stor betydelse.

Vi vill tillsammans med våra barn – och ungdomsorganisationer och med vårt studieförbund NBV Väst samt med våra folkhögskolor Wendelsberg och Helliden kraftsamla kring målet att fler unga ska nå fullföljda studier.

Strategiska val

Idag diskuterar vi samhällets fyra olika sfärer. Vi är en del av den idéburna sfären och har att samverka med familjesfären, den offentliga sfären och näringslivssfären.

Det medlemsinriktade arbetet är att se som vår del för samverkan med familjesfären.

Av tradition arbetar vi mycket riktat mot den offentliga sfären i vårt fall kommuner, regionen och Länsstyrelsen samt myndigheter. Vi bör öka våra insatser och vår samverkan med övriga organisationer inom den idéburna sfären.

Här vill vi verka tillsammans med våra barn- och ungdomsorganisationer och med vårt studieförbund NBV Väst samt med våra folkhögskolor Wendelsberg och Helliden.

Vi bör öka våra insatser och vår samverkan med övriga organisationer inom den idéburna sfären.